Diverse

den begåvning är intet värd som följs utav arrogansens högfärd...

sticker i hjärtat som - en Sovjetisk nationalsång...

 

den gåva är gåvan värd, som följs, i stillasamt tålamod och glädje över att se situationen förbättras på en Domedagsdömd, annars obarmhärtig jord...

 

må den person brinna i elden, som lutar sin ondska emot Mozarts toner

men , driver sina beundrare in i splittrat Helvete..

som smicker och förhoppningar - ockersamt - emot den hjälpsamme, i arrogant förnedring vänder...

hur enkelt allting är med mig... skuggorna dras till Tomheten

 

överfallets lakej,

kastar sig över den salighet - fotvandrarens steg - förnöjt - under bannanträden vandra -

avundsjukans demoner skenar förboi - i non stop - tågets mani...

 

vettvilligt kastar noggranheten sig ut - över fallande stup...

Mä’staren lär tomheten och död - tillfreds vandra

ibland höstens sista fallande löv...










löjan i näbb, löja är en fisk som finns i söt och bräckt vatten - här börjar metaforerna för famntaget,

då vilar min blommande ö -
dunkelblå vindstilla fjärd,
julinattsskymningen smyger sig varm ibland sovande buskar och träd
min älskade dansar så lyssnande tyst och tänker att karlar är troll, (när de blir gubbstruttar)

 (själv
den skälvar (utav åldern, upphetsning och glädje)

valsen förklingar i moll

vålma mitt hö - samla i höstack, eller i rund förpackning,
vittja, två hundrade krok, kolla om fisken nappat


tärnan har kluven stjärt - Mästaren Evert Taube
svart och vitt huvud,
måsen med löjan i näbb, i bräckt vatten

den blommande ön vågorna klucka emot är inte bara skärgården där bräckt vatten emot salt eller sött strömmar,
ty - vassarna vagga och sovande buskar och träd, det brinner i martallens topp, löjan som fångats i insjön, och måsen som störtar emot fjärden där det åtråvärda skall nås

kvinnan likt en tärna kluven stjärt den svarta busken  och vita orgasmen vars huvud ilar...

I Rosslagens måsen fick sitt men farfar fick en arm om sin hals jäntorna glor dess  längre berömmelsen når


symbolen för hälsosam romantisk kärlek,  dansar så lyssnande tyst...








krasch!
bilen voltade vid vägkanten
en brinnande tortyr - spred sig snart - i vraket
föraren kravlade ut igenom bakrutan blodigt yre

skogen sjöng i mystisk overtyr...


skymningen lade sig

så få som tog denna smala väg
i sensommarnattens fallande gulnade björklöv

fullt vaken nu
utan marijuanaångor
tidigare doft sövd

närmaste hus
förfallen grå kåk ännu icke död


kvinnan som öppnaden först inbjudande hög
smällde snart dörren i ansiktet på tiggar aset

tillträde förbjöd

hennes man ännu icke kommen minen töd
'en inbrottstjuv utanför dörren-.'
kvinnan ringde polisen
ljög


polisens sirener kom
allt närmare

bom bom bom


mannen i överlevares glädjeyra
sprang i räddningskårens famn
han sitt liv vunnit de honom i tid funnit


bom bom


två skott fällde den blodige inbrottstjuven

'snacka om otur i turen...'








Eld
i skyn
i lögn - prisar de andras förväntningar
i rädslans trevliga cyklism yr...


En älskares dröm (dikt om min bäste vän, när han går på stan...)

Kattrumpan - vid Kungliga Balett Skolan

hans massiva stenhuggaransikte
med det ursnygga borstiga skägger
min blick
han först igenkände
sedan tanken på mina hudspruckna länger och skinkor och hans slocknande entusiasm....

hon - som gick stolt förbi
i grå mjukisbyxor
vars kraftiga skinkor
spände ögonen i mig
tills jag inte kunde sluta titta efter stegen
på kullerstenarnadä'r hon vandrade upp emot Cornelisparken...

expiditen med den marshmallowslika vita sirligheten
hennes ansikte
sköt upp stora rosa rosor
när jag tilltalade henne
må Allah sända henne till Paradiset
som min hustru
fanns plötsligt inget där inne
jag ville ha förutom henne...

min strikte muslimska sexualoitet - sopm får det att sprudla likt ett barn i kroppen
i en ärlig evighet

en säkerhet att inget otillåtet får ske
när kvinnan ensam vandrar framför mig
i tunnelbanegången displerande
en imaginär nakenhet


tankarna inte mera vandra i förbjudna mönster
inget blig
i intentionen
när vi stirrar ut igenom ett fönsyter


goda röster - omringar vandraren
som vet att massmördaren påstår att 'egendom är stöld...'
leker Gud och blir därmed, Fan själv - uppslukar i evig eld...


se ur - den blåa himlen
likt famntagets omedvetenhet


välvd sluter sig som ett skal

när jorden föds - är vi väl framme vid Domens Dag...



Allahs lag skyddar den troende men enligt denna lag får ingen tvingas att ta emot det


att tvnga någon till hyckleri


igenom insiktslös hotelse

är ju att vara detsamma


...



berömmelsen - glimmande i ögonen
skulle han bli känd?
det kändes liksom han i tyst förtroende
var de okända förbipasserandes vän...

en rädsla grep sitt tag on strupen

likt en fisk som talrar stumt
försvann hans inre lugn
hjärtat blev så plötsligt tungt
isoleringscellens tortyr
han sjönk sakta i minnet utav en skizophren tortyr
'megalomana idéer' hade varit förra glädjeyrans diagnos
nu tryckte rdslan vid varje kärleksfull blick
inför förrådelsens psykos...


när det gäller muskler - ger övning en viss mekanisk färdighet... men detta- är i verklig mening en illusion
ty - på det själsliga området - gäller motsatsen - dess mera övning - dess mindre färdighet...






intelligens - handlar om attityden... humor - att kunna göra gemensam sak med andra - och skratta åt sig själv... är dess säkraste kännetecken...
den som bara äger komik, är ointelligent - dess ironi - arrogans...


intelligens - test, mäter ej intelligens

att tro på dess validitet - ointelligent.

intelligens under 100, innebär att man inte inser konsekvenserna utav ens eget syndande...

att kräva bevis - för att förstå vattnets struktur - att tro om sig -att vara en klocka - går i lås steg för steg - men - i hoppet att stanna , i tidlöshet...

 

att hela tiden anta det sämsta, i en syrlig skepticism,

om det positiva

och samtidigt vara positivist

när förtal

baktal

negativ sak

presenteras

i en högstämd allt mera driven list...