torsdag 21 november 2013

Tolkning utav Vivi Luiks dikt (ifrån Juri Linas film om Toivo Kurmet) avskriven efter att ha sett filmen... (egen tolkning!

afton. töväderet
i mörkret
rasar snön ned ifrån taken...

Vi talade om våren
Och den annalkas ju Baltikum
Blåsten ifrån havet fortfar,
Även fast du ändrar din adress

Alla rum blir kalla,
Alla  öden rena
Och alla  blir vi igen kända
heder och pengar avgör ingenting

Om det går, måste man ha en känsla?

Du får vad Du känner för

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar