Tre sidor ur en bok är ett säkert tvärsnitt. En konstnär, kan enbart representera sig själv, inte en vän, eller någon annan... detta gör honom särskiljd ifrån andra människor...
Anders Paulrud, börjar sin bok Ett ögonblicks verk, likt Björn Ranelid, i Öppet brev till Georg W. Bush. Några vackra inledande poetiska rader, innan verket spricker, och problemet att få ihop helheten blir ett gissel i författarens huvud... varför inte bara lämna det poetiskt?...
Stieg Larssons bok, Män som hatar kvinnor, har den galna pratsjukan, som infekterar raderna, i ett meningslöst informationsflöde, friställt ifrån karaktärsintresset... vad bryr vi oss om en och annan vettvilling som säger för mycket, och som vi vet lika mycket om som ett snitt ur ett kollage, blir mördad eller mördar någon?
Dock, är Stieg Larssons berättelse intressant ifrån perspektivet att han skrivet om svenska 'psykiatrin', om, 'Goda män' och 'Förvaltare' som utnyttjar sina klienter sexuellt; men, varför detta ordtrams som gör läsaren fullständigt ointresserad utav att fortsätta läsa?...
Stieg Larsson, arbetade med grafisk formgivning utav statistiska kolumner, åt den fruktansvärda tidningen EXPO, som bland annat förföljer författargeniet Juri Lina, och frågan uppstår, varför (inni Helvete) inte Juri Linas böcker finns annonserade i varje skrå och skrymsel utav detta hjärntvättade land, men, man däremot finner Stieg Larssons böcker i medelåldersdamernas bokhyllor...
Hans icke legala hustru, dvs. sambo, behandlades ovärdigt vid dennes bortgång, runt 50 års åldern. - Brodern och fadern till den avlidne, ville ta både lägenheten och det ofärdiga publicerade manuskriptet, som enligt henne själv, hon varit med och diskuterat fram... - frågan är varför?
Till Marcus Beijar-Mellin
Tack Marcus för att du givit mig tillfälle att i lugn och ro här i den sommartomma butiken, ta del av din märkligt fängslande diktning!
Jag finner varje dikt vara fylld av sin egen särskilda stämning och du själv också på ett påfallande sätt närvarande i din poesi. Där finns förvisso både stråk av solljus och nattligt mörker, precis så som det är för oss jordevarelser. Ja, jag kan ju bara uppmana dig att fortsätta med din diktargärning och med att vara trogen dess särart och klanggång. Lycka till! Jag vill önska dig allt gott!
Alex de Belfort, Gamla Stan, efter att ha läst, min senaste utgivna diktsamling. (Upptryckt utav Amanda Forssblad på Akademien Valand Film.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar